Konsten att tråkla ihop nåt

Min huvudkaraktär i boken som jag håller på med just nu är väldigt duktig på att sy. I dag sydde jag i fem knappar vilket gjorde mig pinsamt medveten om hur dålig jag är på att hantera nål och tråd. Saxen ville inte klippa av tråden, tråden ville inte in i nålsögat och nålen stack mig i fingret i samma stund som jag kom att tänka på den osympatiska syläraren vi hade på mellanstadiet i skolan. Men jag lyckade inte bloda ner något och knappskrällena hamnade där jag ville, även fast orden "Gör om!" med största säkerhet hade ekat genom slöjdsalen. Men jag avundas dem som med tråd och tyg kan få ihop de mest fantastiska skapelser. Med träning skulle man förmodligen bli bättre men aldrig bra. Jag har på känn att jag är mer skapad för att mocka stall än klippa ut mönster. Dock är karaktären Molly Wood bra på båda och lever man sig in riktigt som författare, kan man inbilla sig att symaskinen är ens vän och med stor vänlighet bistår sina tjänster, såsom den alltid gör i Mollys atteljé.