Hemligheten...

... borde egentligen ha hetat "Hemligheter" men då hade inte ändelsen stämt med de övriga böckerna i trilogin om människorna i Oknäs. Och någon sådan avvikelse ville vi ju inte vara med om, vi i betydelsen av jag.

Det händer inte ofta, typ aldrig att jag läser mina egna böcker efter tryck, men häromdagen gjorde jag det. Anledningen var att jag inte kunde komma ihåg handlingen. Jag öppnade Hemligheten och läste. Gissa om jag vart förvånad. Jag mindes inte ett dyft. Man känner sig lite dum. Särskilt när Philip hittar Ferlinas scarf under täcket i en säng och jag för mitt liv inte kunde minnas att jag lagt den där. Däremot minns jag att det var jobbigt att researcha om övergrepp och hur tankarna går hos offret. Det jag oxå överaskades av var att den var rolig. Jag vill ju skriva roliga böcker men det färdiga resultatet blir alltid svartare än natten, om det inte är fullmåne då för då är det ju ljust, men ni fattar. Jag har ju ältat detta förut. Summasumarum är att den inte var så hemsk som jag trodde, visst den har sina luckor, men för att vara skriven av mig är den helt okej.

(nej, jag har inte rökt på jag är bara på ovanligt gott humör och då får man ju passa på att Blogga)

Jag har även några ex kvar av boken Hemligheten så om någon är sugen så finns den att köpa av mig för 100 kr.